Målet i sikte…

Wow

Känslan när saker börjar falla på plats en efter en är fantastisk. Många gånger under de senaste åren har jag frustrerat ifrågasatt både vad som varit och vad som inte blivit av än. Vad jag inte insett, eller velat inse är att saker tar tid. Det tar tid att läka. Det tar tid att växa och utvecklas. Det tar tid att lära sig av sin resa och nyttja den erfarenheten till att växa och lära sig mer. För mig har det tidvis varit svårt att acceptera men det är fakta. Så är det helt enkelt.

Att utbilda och lära mig nya saker är precis vad jag har gjort. Sedan jag började min färd vidare efter min väggkrasch 2012 har jag sökt och tagit till mig mycket klokskap. Det har varit en tid av mycket personlig utveckling av en Anneli som utvecklats till att bli den Anneli  hon varit hela tiden, men en bättre version av orginalet. Denna Anneli har många nya insikter och därför nu ett driv att göra saker som får henne att må bra och med ett arbete där hon kan använda sin kunskap och erfarenhet till att hjälpa andra.

Dessa andra kan vara personer i många olika situationer, men den gemensamma nämnaren är att de söker någon form av förändring. Det kan vara personer som varit med om något liknande som jag. Som varit en givande, presterande person och som när energin tagit slut suttit där och undrat: Vad hände nu?  Vem är jag egentligen och vad vill och kan jag göra med resten av mitt liv?

Det kan vara personer som inte mår bra i sin jobbsituation, i sin relation eller någon annan del av sina liv. De kanske har en aning  eller idé men vågar inte ta steget. Min erfarenhet är att många sitter hemma på sin kammare och undrar vad de ska göra för att komma vidare. De vet vad de har men framtiden kan ju ingen sia om, så därför vågar de inte ta steget. Ibland händer det att man på vägen kanske bara ska göra en förändring där man är, man behöver inte kliva iväg så långt.

Dock är det så att tiden vi har är begränsad så därför är mitt råd att inte fundera för länge. Är det något som känns ända ner i magen brukar det vara rätt och hittar du inte vägen vidare, ta hjälp och spara tid.

Tacksamhet har blivit något jag försöker att paktisera dagligen. Det finns så mycket i smått och större att vara tacksam över och när man är i den känslan så blir allting så mycket lättare att hantera än när man är i känslan av allt som saknas.

En sak som jag är otroligt tacksam över är möjligheten att nu hyra in mig hos Plushälsan på Vattets hus i Ängelholm. Jag blev så glad när Elenor Thelander ställde frågan tidigt i somras. Vad skulle du vilja säga om att ta över min plats på Plushälsan fr o m Oktober? Wow. Tack. En möjlighet att starta min praktik bland andra människor som värnar om helhetshälsa, på en plats där det passerar många människor. Vilken fantastisk möjlighet!

Det pirrade läskigt I magen men samtidigt kände jag ett stort inre lugn vilket för mig brukar vara ett tydligt tecken på att jag är på rätt väg.

O du…

Det har varit värt att vänta på.

3 kommentarer på “Målet i sikte…”

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.